5%
Kategori: Allmänt
Tålamod, vad är det? Jag stressar inombords, biter ihop käkarna och får spänningshuvudvärk flera kvällar i veckan. Barnaskrik, måltider som är så värdelösa att det vore lika mättande att strunta i att ge mat, katter som hoppar på dörrar när bebis somnat, barnaskrik, hus som bara blir skitigare, barnaskrik och mat som ska lagas, med fantasi som inte finns...
Många skriver bara om allt det rosafluffiga gullgullet med bebisliv och aaaaaldrig någonsin verkar det vara jobbigt, men vet ni vad? Det är det. Ibland ligger mina nerver så nära ytan att jag tror jag ska explodera, eller implodera hellre, för det vore inte lika kladdigt. Kladdigt är det liksom ändå, förstår ni. Med matskålar som ideligen vänds upp och ner. Trötta bebisar som skriker och skriker och skriker innan de somnar får man sällan läsa om, det är nämligen mycket roligare att skriva ett inlägg om sömn när lilla tulletottan somnat på bröstet.
Missförstå mig inte nu. Signe, min lilla guldklimp är verkligen det bästa i hela vida världen. Ibland är det jobbigt ändå, fast man har det allra bästa vid sin sida varje dag. Dessutom går det bra större delen av tiden, hon är ett riktigt charmtroll 95% av hennes vakna stunder. Men när det inte passar, då passar det verkligen inte. Och för mamman som fått gå upp fem och halv sex de senaste dagarna tryter tålamodet lite under 5% av tiden. Men det är okej att tycka att det är jobbigt ibland. Puh.
Ames säger:
O här har du tjejen med noll tålamod. Ibland vill man bara dra en salva svordomar o skrika rakt ut. Vet precis vad du pratar om, men det är tur vi har våra män. Jag har fått en himla respekt för ensamstående föräldrar. Vilka hjältar dom är som får allt att gå ihop.
Stina säger:
Kan inte annat än instämma. Och de som "har" det där rosa bubbelfluffet aaall the time. Kul för dem, men troligen inte så sant ;) här är det mer kaos än okaos. Att en inte blivit gråhårig eller skallig vid det här laget, för jösses va nära en plats på falbygden känns ibland ;)
Mli säger:
Åå, jag tänkte påt härom dan. Att en del måste ha en hel del inneliggande vrede som pyr.. Och då menar jag inte oss sunda människor som ger utlopp för det då o då utan de som lite väl ofta beskriver hur bra de har det i bloggar och statusuppdateringar och hur uuuuundeeerbart allt är hela tiden. Där tror jag det finns ett o annat problem! För såklart är det jobbigt att aldrig ta rast från plock, matplaner och oro för de rackarns snabba små gobitarna man aldrig skulle vilja vara utan :-)